Oh my guard, Winnerbäck igen!

Men det stämmer faktiskt. Det slog mig just att jag bara har en dag kvar som tonåring, vad man nu ska dra för slutsats av det.

Följde med darling in till stan, han ska vara på utbildning för sitt nyfunna arbete i kväll och nästa kväll och kvällen efter det. Hur som helst, när jag lämnade av honom där han skulle vara gick jag på en gata jag aldrig gått på förut. Gatan gav intrycket av att höra till Umeås lite äldre och mer obskyra delar och hade till exempel en affär där de sålde hattor och mössor, och ingenting annat än just hattar och mössor. Och då kom jag på mig själv med att undra för ett ögonblick, det kändes lite som jag klivit in i en annan tid. Illusionen slogs i bitar då en cyklist med en stor fet Hello Kitty-ryggsäck susade förbi mig, och i samma sekund var jag ute på den välbekanta Kungsgatan. Och nej, jag vet inte riktigt vad jag ska dra för slutsats av det här heller.