Nu har jag tagit sommarlov, och det gäller den här grejen också.

See ya!

Har klippt mig idag, så nu är mitt hår så där rakt och mjukt och Jennifer Aniston-ish som jag aldrig får till det själv. Skaffade även lite sommarläsning och annat grejs.

I eftermiddag fick jag besked om att jag får sommarjobbet jag sökt, så idag jag är allmänt jätteglad.

Tjo!

Sådärja. Nu var det färdigt. Tack älskling för att du har torkat upp efter mig när jag spillt min ångest lite här och där den gångna veckan.

Idag tänker jag inte skriva något. Mer än att jag bara har ca 1,5 sida kvar tills jag har ett utkast till uppsatsen. Så nu vet ni det.

Jag tillfogar en liten lek till föregående inlägg, jag kallar den "hitta Thomas". Mycket nöje och lycka till!

Det är visst ölbrännboll ikväll. Så här såg det ut på vår tid.












Good times.

Jag har ingen aning om vad det här är för något men fint är det.

Fanfarlo – I'm A Pilot

Jag vet ju själv hur kul det är att läsa bloggar utan bilder, så jag plockade ut några ur mobilen.

Saker man kan göra när man inte skriver uppsats:

Plocka blommor och sätta i vas.


Fotografera speglar och dylikt.


Vara kär så man spricker.

"Not myself tonight" sjunger Christina Aguilera.

Well, för att du är Lady Gaga, that's why.

Okej, nördvarning på det här men jag måste faktiskt få visa. Här.

Författar uppsats. Bildgooglar Marit Bergman och drömmer om frisörbesök. Vill ödsla, med, kommateringar, sådär som, Almqvist. Fastnar halvvägs in i tankar och formuleringar men lyckas oftast irra ut någon bakväg. Sommarlov, ja tack. Då ska jag vänligt men bestämt tala om för Tintomara och Lisbeth Salander att det är dags att de flyttar ut. Mitt huvud behöver nya hyresgäster.

Tack och hej, Michail Bachtin i pastej

Idag när jag gick förbi dagiset man alltid går förbi när man går till historiegränd så såg jag en pojke som stod och klappade på en björk. Den där snubben kommer växa upp till att bli en trädkramare, tänkte jag då.

Födelsedagen + helgen var finfin.
Vädret är fruktansvärt vackert.
Aggies gäng har hittat till myspace. Lyssna så blir hon glad.
Annars intet nytt.

Oh my guard, Winnerbäck igen!

Men det stämmer faktiskt. Det slog mig just att jag bara har en dag kvar som tonåring, vad man nu ska dra för slutsats av det.

Följde med darling in till stan, han ska vara på utbildning för sitt nyfunna arbete i kväll och nästa kväll och kvällen efter det. Hur som helst, när jag lämnade av honom där han skulle vara gick jag på en gata jag aldrig gått på förut. Gatan gav intrycket av att höra till Umeås lite äldre och mer obskyra delar och hade till exempel en affär där de sålde hattor och mössor, och ingenting annat än just hattar och mössor. Och då kom jag på mig själv med att undra för ett ögonblick, det kändes lite som jag klivit in i en annan tid. Illusionen slogs i bitar då en cyklist med en stor fet Hello Kitty-ryggsäck susade förbi mig, och i samma sekund var jag ute på den välbekanta Kungsgatan. Och nej, jag vet inte riktigt vad jag ska dra för slutsats av det här heller.

Idag är jag värsta tuff och citerar Winnerbäck i rubriken. Rätt svängig låt ändå, det där.

Gjorde en äppelpaj, brände den lite, men med mycket vaniljsås gick den ner ändå.

Telephone låter bäst i lurar, och utan RP-videon.

Annars är allt lugnt.

Oh my Gandalf, värsta epix!

"Min utgångspunkt är att jag vill göra en ingående karaktärsanalys av Lisbeth Salander och Tintomara. Jag vill göra en komparation mellan dessa litterära gestalter, som jag efter läsning av CJL Almqvists Drottningens juvelsmycke och Stieg Larssons Millennium-trilogi har funnit liknar varandra. Genom denna fördjupning vill jag vidare undersöka detta.

 

En av mina huvudfrågeställningar är: på vilka punkter kan Lisbeth Salander och Tintomara mötas, och på vilka punkter kan de inte det? Med detta menar jag i stort vilka likheter och skillnader som finns mellan karaktärerna, men jag väljer att se på det i matematiska termer, där Lisbeth Salander och Tintomara fungerar som två olika grafer i samma koordinatsystem och min uppgift är att hitta deras skärningspunkter.

 

Fokus kommer främst att läggas på två faktorer: androgyniteten och utanförskapet. En studie i hur de båda karaktärerna förhåller sig till picaro-begreppet får fungera som ett slags ramberättelse till karaktärsanalysen och komparationen, och detta kommer slutligen mynna ut i etablerandet av tesen; om det finns belägg för att kalla Lisbeth Salander en modern Tintomara."

 

There it goes.

Jag känner mig så sprudlande kreativ nuförtiden. Det tråkiga är att det inte riktigt kommer till uttryck på något sätt. Jag är ju rätt så urusel på att rita och sådant, så något slags bildkonst är borträknat för länge sedan. Dessutom är jag precis som författarna som Petter hjälper i Cirkusdirektörens dotter, oförmögen att tänka ut något slags idé eller synops eller intrig. Några storartade noveller eller dikter blir det alltså inte heller. Så jag leker med smink istället och går runt i guldig ögonskugga mest varje dag.

Nu ska jag skriva ett så kallat problempapper där jag på ett snitsigt sätt ska formulera idén till min uppsats. Förhoppningsvis kan jag föra över min kreativitet på detta projekt. Då kan det bli bra.

För övrigt så har jag tydligen varit supersnäll för jag fick tidiga födelsedagspresenter idag. Skålar och muggar med bedårande cirkusmotiv, och såpbubblor med Törnrosa på! Min pojkvän är världsbäst.

Huvudet är tungt men det hänger med. Någorlunda. Solsken och stadstur resulterade i årets första mjukglass. Med polkaströssel, såklart. Helst vill jag nu fortsätta dyka ner i Jostein Gaarders underbara filosofiska världar, men det får lov att bli lite Staffan Bergsten och "Intertextualitet, komparation och reception" först. Nyttigt.

Grillen byttes ut mot stekpanna, och det blir nog ingen kik på nån stor brinnande hög heller. Tråkigt är vädret här i Umeå. Men vi ska äta jordiga gubbar och melon med glass ändå. Hemtentan är ivägskickad, och jag kan ha satt något slags personligt rekord den här gången, både vad gäller skrivtid och mängd ångest.

En annan trevlig sak är att jag faktiskt ägnade mig åt nöjesläsning igår kväll, dvs jag började läsa en bok som inte står på en litteraturlista eller förväntas vara läst till ett seminarium. Jag började läsa Cirkusdirektörens dotter av Jostein Gaarder, en bok jag velat läsa for years! Får se hur mycket jag hinner läsa när uppsatsmomentet drar igång, då planen är att jag ska dra igenom Drottningens juvelsmycke och Millennium-trilogin en gång till.

Ännu en trevlig sak är att det här finns på Myspace.

Nej, jag har inte dött. Inte gått under jorden, och inte heller tappat skrivförmågan.  Jag har bara drunknat lite i 7,5 hp kriminalromaner. Nu är jag ca 2 sidor in på en hemtenta/paper/text/grej som i sin slutgiltiga form förväntas vara ca 4 sidor. Problemet är att jag redan sagt det jag vill säga. Paradoxalt nog skriver jag om en bok som jag skulle kunna snacka i evigheter om.

Men jag vill säga två saker innan jag återgår till min textproduktion:

"Hon var pratsam och känslomässig och älskade att fläta ihop ord i omtöcknade lager som klättrade och klättrade not någon sorts språkligt torn som Sean gick vilse i redan på tredje våningen."

Och

Dennis Lehane - Rött regn. LÄS!